Taoism

Taoismen

Lao Zi (老子), även stavat Laozi, Lao Tzu och Lao Tse, ordagrant ”den gamla mästaren”, enligt tradition kallad Li Er (李耳), född och död någonstans runt 500-talet f.Kr. Även om hans existens inte är dokumenterad betraktas han som taoismens grundare samt dess förste filosof och anges som författare till Tao te Ching (Boken om vägen) Tao kan översättas till vägen och i Lao Zi’s anda får ordet betydelsen den inre vägen eller den andliga vägen.

Det finns inga historiskt säkra fakta om Lao Zi. Enligt legenden var han äldre och samtida med Konfucius och ämbetsman vid det kungliga arkivet. Traditionen säger att Lao Zi skall ha varit bibliotekarie vid Zhou dynastins hov och att han år 517 f.Kr. uppsöktes av Konfucius som bad Lao Zi om råd. Då han på äldre dagar vämjdes vid intrigerna och småskurenheten vid hovet bröt han upp och red västerut på en svart oxe. När han passerade rikets västra gräns skall så en gränsvakt ha bett honom teckna ned sin vishet, och resultatet blev Tao te Ching. När han meddelat sina läror till mänskligheten skall han ha försvunnit, dragit sig tillbaka i bergen och aldrig mer återsetts. Han hyllas som en gudom inom taoismen. Tao te Ching tros har skrivits i tiden efter 300-talet f.Kr.

Den filosofiska taoismen är en religiös mystik som kan vara svår att förstå. De tänkare som från början utformat taoismen har inte försökt göra den mer lättillgänglig genom att som många andra religioner utnyttja symboler i förklarande syfte. I stället lär de att verkligheten, i vissa avseenden, är bortom våra sinnens begränsade kapacitet och att omskrivningar och beskrivningar inte kan avslöja sanningen. Begreppet Tao kan i realiteten inte preciseras eller fastställas. Översatt betyder Tao ”vägen”, vilket visar att religionens inriktning är att erbjuda människan metoder för att själv skaffa sig kunskap och insikt. Tao är även de dolda mönster som vi kan skönja i mikrokosmos och makrokosmos. Tao är också ”Det absoluta”, den högsta principen och närmar sig där mystikens gudsbegrepp i de monoteistiska världsreligionerna. Tao är den största kraften ur vilken allt har uppstått. Tao finns överallt och har alltid existerat eftersom det är bortom tiden, och Tao är även utan form och absolut dolt, eftersom det är bortom rummet. Vidare beskrivs Tao som det mörker varifrån ljuset kommer. Det är tomhet, men samtidigt något absolut som finns i allt och samtidigt är orörligt.

Men vad är Tao egentligen?

Man talar ofta om Tao som ”vägen” men vad är Tao, vad är vägen? Det är att vara människa. Att vara en god människa är svårt och var börjar det här med att vara människa enligt Tao? Det börjar med de ”Fem relationerna” det börjar med familjen.
Familjerelationerna har en avgörande roll när det gäller Tao.
Familjens Tao vad är det?
Det är enkelt, familjen är Tao. Det är början på vägen, det är vägen.
Hjärtat är identiskt med Buddha och Buddha är identiskt med Hjärtat. Båda utspringer från samma rot. Hur kom Buddha till liv?
Buddha kom till i en människa.
Vi behöver helt enkelt lära oss hur man blir människa.
Allt vi behöver göra är att agera på sådant sätt för att våra sociala relationer är kompletta. Det finns inget behov att gå ut i världen för att göra stordåd utan vi kan bli en verklig Buddha genom att sitta stilla.
Tala inte om mysterier eller med spetsfundigheter, fokusera på att bli en människa genom att studera Tao!