Klassisk Kinesisk medicin (eller den modernare TCM), har sitt ursprung från en flertusenårig tradition av sökandet efter olika sätt att läka och hela människors sjukdomar och obalanser. Oavsett om de hade ett fysiskt, emotionellt eller andligt ursprung. Precis som i olika delar av världen utspringer grunden till den kinesiska läkekonsten från hur forntida människor uppfattade varandra, naturen och universum samt samspelet dem emellan.
Människor sökte hela tiden efter hjälpmedel och möjligheter för att kunna läka och läkas både fysiskt, känslomässigt och andligt.
I naturen hittade man olika substanser som påverkade och läkte sjukdomar genom applicering utvändigt eller att man åt dem. Genom att studera djur och växter lärde man sig hur dessa skulle användas man fick en kunskap och en erfarenhet som kunde föras vidare. Man provade olika sätt att beröra varandra och hur denna beröring påverkade utvecklingen av sjukdomen eller obalansen. Man testade och tänkte, satte allt i ett slags samband och fick på så sätt en slags logisk struktur av sina upptäckter.
Den Klassisk Kinesisk medicin vänder sig till djupet av en människans inre, talar till det innersta av oss, ber om eftertanke och förnuft, ber om förändring och en vädjan av att vara ett med det som sker runtomkring. I naturen, i universum, i mötet med andra människor. Den ber oss att närvara i nuet med allt som vi har med oss från födelsen, allt som man enligt de taoistiska naturfilosofiska tankar har blivit försedd med enligt den plan som himlen har föreskrivit. Liksom i väst så har/hade man även i den kinesiska världen en trosuppfattning om var vi kommer ifrån, vilket syftet är med livet och tillvaron. Allt detta blev plattformen och grunden till vad vi kallar Kinesisk medicin.
Allt var sitt eget liv och hade sin givna plats i tillvaron och beroende av de förändringar som skedde runt omkring en.
Detta påverkade livet och den väg man valde i livet, därför påverkades även hälsan och glädjen för livet. Allt som man såg påverka det mänskliga livet skrevs ner i form av teser eller teorier. Skillnaden, om man jämför med den västerländska medicinens teorier, var att sjukdom kopplades till de förändringar som skedde och påverkade de mänskliga valen. Allt sågs från ett holistiskt perspektiv där man tog hänsyn till människans fysiska, själsliga, andliga, mentala och psykosociala tillstånd. Därför hittade man framkomliga vägar för att kunna påverka de mänskliga livsvalen för att åstadkomma läkning och helande på ett plan som är helt främmande för den västerländska medicinska kulturen.
I den Klassiska Kinesiska medicinens grundstruktur, dess filosofi och teori finns dessa tankar och åsikter om vad som skapar obalans och sjukdom och ej i första hand förändringar i vår anatomiska, fysiologiska struktur etc. Det finns bakomliggande krafter som styr och upprätthåller den struktur, något som håller uppe och förser oss med en slags bakomliggande kraft, en energi för att allt ska fungera på rätt sätt.